Det råder stora skillnader i migrationspolitik på det kommunala planet. I kommuner, där SD intar en vågmästarroll mellan de två etablerade politiska blocken, har man en lägre flyktingmottagning än i andra. Detta visar en studie vid Mittuniversitetet i Sundsvall.
Även om man i studien tagit hänsyn till tillgången på allmännyttans bostäder, arbetslöshet och de etablerade partiernas inställning till flyktingmottagning, kvarstår sambandet. Resultatet är intressant, därför att det går helt på tvärs med Reinfeldts”historiska överenskommelse med MP för att hejda främlingsfientligheten i riksdagen”, som han uttryckte det.
Resultatet blev genast, att över 30.000″anhöriga” plötsligt fick komma hit och då företrädesvis somalier.Därmed ville han naturligtvis skrämma väljare från att i valet i höstlägga sin röst på SD. Underförstått: ”i så fall skall ni få se på ***!
Då tar vi in X ggr så många!” I dag tycks detta hot inte spela någon större roll, eftersom Reinfeldts exekutorer på Migrationsverket sköter det jobbet på ett ur hans synvinkel alldeles utomordentligt vis.
Se bara vad tjänstemännen Ribbenvik och Beijer ställt till med i fråga om syrier och eritreaner: ”ropen skalla, PUT åt alla!”
Nu skall forskare på Mittuniversitetet ta nästa steg för att finna ut,varför etablerade partier i kommuner, där SD har en vågmästarroll, väljer en lägre flyktingmottagning. Svaret är naturligtvis givet: de är realpolitiker, som insett, att denna massinvandring är ohållbar, men hoppas ändå slippa pekas ut som ”rasister, fascister och nazister” av pk-maffian.
De kan nämligen enkelt visa på, att de ändå för sin kommuns skull måste vara beslutsfähiga och det fungerar ju inte, om SD med ett starkt inflytande på den förda kommunalpolitiken också kan förväntas blockera beslutsfattandet även i andra frågor.