DEBATTKRÖNIKA Att man i egenskap av ”politiskt aktiv” lätt riskerar att drabbas av kraftig huvudvärk i kombination med ångest är en självklarhet i detta Sverige av årgång 2014.
Under 1950-talet fanns knappast denna huvudvärk, då inte särskilt många – milt uttryckt – bindgalna individer inom den journalistiska sfären var särskilt politiskt aktiva. I början av 90-talet började dock en radikal förändring ske i detta avseende – då individer med en djupt ohederlig moral började bli politiskt intresserade (se många av vänsterns företrädare som idag styr och dikterar en stor del av den så kallade ”fria debatten”).
Detta har som bekant det journalistiska etablissemanget i allt högre utsträckning aktivt verkat för under de senaste 15-20 åren, där personer som exempelvis Helin och Mattsson med tillhörande undersåtar på sina respektive redaktioner har stått i centrum för detta, där de ideligen öppet hyllar och samarbetar med våldsbejakande grupperingar på den yttersta vänsterkanten.
Mattsson själv har vid ett flertal tillfällen kallat dessa grovt kriminella vänstergrupperingar för ”oberoende journalister”. I Helins Aftonbladet kan man läsa att grovt kriminella vänsterextremister som står åtalade för mordförsök, enligt Aftonbladet i själva verket endast är ”vänsteraktivister”.
I vilken annan västerländsk stat skulle media benämna en grovt kriminell vänsterextremist som står åtalad för mordförsök för ”vänsteraktivist”?
Med ”herrar” som Helin/Mattsson vid den journalistiska makten har det i stort sett blivit omöjligt att i egenskap av ”simpel privatperson” kunna få hävda sina åsikter. Men detta är en utveckling som självfallet även regering och den stora majoriteten av riksdagspartierna vill se, detta oavsett om dessa är ”blåa” eller rödgröna.
Desto mer herrar av Helin/Mattssons kaliber i samarbete med våldsbejakande vänsterextrema element lyckas tysta invandringskritiker med sina gangstermetoder, desto mer utrymme får regering och riksdag att genomdriva sin politik, en politik som sedan Palmes dagar syftar till att helt upplösa den svenska nationen.
Det journalistiska etablissemanget vill i samma veva – i samförstånd med de politiska makthavarna – även pusha för att i allt högre utsträckning få psykiatriska avdelningar att så att säga ”flytta in” i så väl den politiska som journalistiska sfären.
Just i de sfärerna är förtrycket gentemot antikommunister och invandringskritiker redan idag är väldigt stort – och större lär det bli för varje år som går; ty det praktiska våldet mot dessa mediamogulers politiska motståndare vill de själva inte stå för, utan det ska istället utföras av ytterst labila individer som undersåtar.
I Expressen/Aftonbladet så legitimeras dessa individer med hjälp av epitet som ”antirasister” som då – enligt dessa ”tidningar” – ”gör det dom gör endast i goda syften”.
När den svensk-marxistiska vänsterns journalistiska och politiska etablissemang med djupt ohederliga metoder (ja, ibland till och med kriminella metoder vilket de helt ogenerat och stolt deklarerar) tillskansar sig rätten till att ha absolut monopol på ”sanningar” i den allmänna debatten så trycks det fria ordet allt mer och mer tillbaka.
”Sanningen” menar denna vänster att endast de sitter på, och alla andra som yttrar någon annan åsikt blir av denna vänster påklistrade en mängd epitet som i de facto är rena rama fantasifoster skapade av denna vänster i samförstånd med dess bindgalna undersåtar och fotsoldater i den utomparlamentariska våldsvänstern.
När individer som Helin, Mattsson och Aschberg anser att de är de enda som har rättigheten att ”sätta agendan” för vad svenska folket exakt ska tycka och tänka, ja då kan i alla fall inte jag kalla Sverige för nåt annat än en politisk ankdamm av högsta rang; en ankdamm där åsiktsfriheten är ytterst begränsad och där alla politiskt oliktänkande motpoler till dessa herrar i de facto lever mycket farligt.
Dessa tre exempel på ”herrar” inom den journalistiska sfären och deras agenda syftar enbart till att inskränka yttrandefriheten så långt som möjligt går, och de är bevisligen beredda att ta till vilka medel som helst för att uppnå detta mål.
Vi upplevde till exempel med fasa det skamgrepp Mattson tog på invandringskritiker i december och i dag började ett nytt program, (Trolljägarna), i TV3 där Aschberg troligtvis kommer att åka runt i Sverige i syfte att förlöjliga och förnedra privatpersoner som har uttryckt sig kritiskt om den horribla invandringspolitiken i Sverige.
Häxjakten kommer dessutom med all säkerhet endast bedrivas mot privatpersoner som aldrig har haft politiska uppdrag och som inte besitter någon som helst makt i samhället, vare sig ekonomiskt eller socialt. Det är med stor sorg i hjärtat som jag kommer bevittna dessa mycket fula övergrepp som TV3 och Aschberg kommer ägna sig åt under hela fem program med start nu i veckan.
Att åsiktsförtrycket har gått så långt i Sverige är ytterst beklagligt och mycket skrämmande att tvingas uppleva.
Det är dessvärre ett par månader kvar till riksdagsvalet. Jag funderar dagligen med fasa över vad vänsterns företrädare kan tänka sig att hitta på mot enskilda individer fram tills valet i september är överstökat. Hur långt är de beredda att driva sin terror, en terror som i de facto närmast kan liknas vid den terror som bedrevs mot befolkningen i det forna DDR.
/Bekymrad Nässjöbo